Tarmen är kroppens ytmässigt största organ. Det är här som matsmältningsenzymer bryter ner maten vi äter till mindre beståndsdelar och näringsämnen som kroppen kan ta upp. Här sker också kroppens vätskeupptag. Men det är inte allt!
I tjocktarmen lever miljarder tarmbakterier tillsammans i ett komplext ekosystem som vi kallar tarmmikrobiomet.
Tarmmikrobiomet påverkar produktionen av signalsubstanser som styr många funktioner i kroppen, t.ex. hormoner som styr mättnadskänsla och aptitreglering samt signalmolekyler som skickar viktiga signaler till hjärnan via nervtrådar som ligger tätt i tarmväggen. I tarmväggen finns också ett överflöd av immunceller, som övervakar allt som passerar genom tarmen och känner igen och hanterar främmande och potentiellt skadliga mikrober och mikrobiella rester. Genom evolutionen har immuncellerna lärt sig att känna igen främmande mikrober och att skilja dem från mikrober som hör hemma i tarmen.
Under de senaste decennierna har det blivit tydligt att tarmmikrobiomet spelar en viktig roll i vår kropp och att tarmmikroberna lever i nära symbios med oss. Den mat vi äter och de ämnen vi får i oss från vår omgivning påverkar tarmfloran. Och hur tarmmikrobiomet mår påverkar oss i sin tur.
Ekosystemet av mikrober i tarmen är som alla andra ekosystem; ett finstämt samspel mellan ett stort antal olika arter, där balansen mellan de olika arterna är avgörande för ekosystemets stabilitet och funktion. Det är så finstämt och viktigt att vi kan jämföra det med en urskog. I en urskog har varje art som hör hemma där sin egen nyckelfunktion, som var och en är viktig för det övergripande samspelet. Om enskilda arter tas bort, eller om arter som inte hör hemma i urskogen introduceras, kan balansen i ekosystemet rubbas.
Detta gäller även för tarmens ekosystem. Ett balanserat tarmmikrobiom med en stor mångfald av arter är viktigt för en god hälsa. Om den ekologiska balansen i tarmen störs kan tarmbakterier som orsakar olika gastrointestinala problem frodas, medan goda tarmbakterier går förlorade.
Lika viktigt som det är att bevara urskogarna, lika viktigt är det att bevara ekosystemet i tarmen och ge det goda tillväxtförhållanden. Det bästa sättet att göra detta är att förse mikroberna i tarmen med riktig mat och fibrer som de har anpassat från naturen genom evolutionen.
Ekosystemet i tarmen påverkas i hög grad av de ämnen vi omger oss med och den mat vi äter.
Omfattande användning av desinfektionsmedel och antibiotika samt ett högt intag av industriellt framställda och ultraprocessade livsmedelsprodukter kan leda till en obalans i det mikrobiella ekosystemet i tarmen, dysbios. Denna obalans kan leda till olika former av mag-tarmbesvär och det vi kallar livsstilssjukdomar. Fetma, diabetes och irritabel tarm är exempel på sådana sjukdomar, och mycket talar för att ökningen av dessa är direkt relaterad till att dagens omgivning och matmiljö skiljer sig radikalt från vad vi har anpassat oss till genom evolutionen.
I de industrialiserade delarna av världen drabbas befolkningen allt oftare av sådana ”moderna” livsstilssjukdomar, sjukdomar som knappast förekom förr i tiden. Människor som lever i traditionella jägar- och samlarsamhällen och i nära kontakt med jorden, till exempel på landsbygden i Afrika, drabbas däremot nästan aldrig av sådana sjukdomar.
Med andra ord finns det mycket som tyder på att vi har rört oss för långt bort från vår ursprungliga och naturliga miljö som vi har anpassat oss till under hundratusentals år, och som är viktig för vårt tarmmikrobiom – och därmed också för oss.
Den mikrobiologiska mångfalden i tarmen varierar från person till person, men är i stort sett likartad hos friska människor som lever nära naturen. Mångfalden och sammansättningen påverkas av både livsstil och kost under hela livet. Det är därför viktigt att var och en av oss gör medvetna kost- och livsstilsval. Maten vi äter måste ge tillräckligt med byggstenar och rätt näring till våra kroppar, men även mikroberna i våra tarmar behöver rätt tillförsel.
Dagens moderna livsmedelsproduktion är inte särskilt bra för våra tarmmikrober.
Den största delen av livsmedelsproduktionen inom jordbruket sker i dag med hjälp av konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel, ämnen som stör det naturliga ekosystemet i jorden och gör att viktiga jordmikrober och deras naturliga nedbrytningsprodukter försvinner. De allra flesta grönsaker som vi hittar i snabbköpet är producerade på detta sätt, och vi vet alla hur viktigt det är att tvätta frukt och grönsaker som odlats på detta sätt innan vi äter dem.
Men förr i tiden, när vi odlade vår mat enligt ekologiska principer, dvs. enligt naturliga kretslopp och utan syntetiska insatsmedel, tog vi hand om det mikrobiella livet i jorden. Det var aldrig farligt att äta grönsaker med lite jord eller mögel på sig – tvärtom – och vi hade ett mycket närmare och mer bekymmersfritt förhållande till vår jord och de grönsaker vi producerade då än vad vi har idag.
Dagens moderna livsmedelshantering är inte heller bra för våra tarmmikrober.
Det mesta av den mat vi hittar i butikerna idag är industriellt framställd och högprocessad (ultraprocessad) och innehåller ett antal olika typer av tillsatser, fyllnads- och konserveringsmedel som mikroberna i vår tarm inte är anpassade till. Om vi konsumerar för mycket och för många av dessa ämnen kan ekosystemet av mikrober i tarmen hamna i obalans.
Att laga mat baserad på riktiga, hela och rena ingredienser – vilket är vad både våra kroppar och våra mikrober behöver och är anpassade till – ses ofta som både föråldrat och onödigt tidskrävande idag. Vi har lärt oss att inte prioritera vare sig tid eller tanke på att laga mat från grunden, utan istället ge efter för halvfabrikat och färdigmat i affären och fylla på med alla möjliga ultraprocessade ”snack”-produkter mellan måltiderna, som varken kroppen eller tarmmikroberna mår bra av.
Om vi ser oss omkring och funderar på vad vi ser, inser vi att vi på vägen till våra moderna liv i täta stadssamhällen har rört oss mycket långt bort från våra ursprungliga, naturliga omgivningar, och att dagens moderna matmiljö är ganska långt ifrån det som är naturligt för oss.
På vår moderna väg har vi också förlorat exponeringen för viktiga jordelement som våra kroppar och tarmmikrober har anpassat sig till genom evolutionen och är beroende av för att fungera optimalt. Det kan därför vara en bra strategi att återinföra dessa naturliga ämnen som kosttillskott.
