Immunförsvaret är kroppens försvar mot infektioner och infektionssjukdomar. Det består av två delar: Ett första linjens försvar och ett andra linjens försvar.
Vår första försvarslinje följer med oss från födseln och kallas därför för det medfödda immunförsvaret. Den första försvarslinjen har till uppgift att se till att sjukdomsframkallande bakterier och virus inte kommer in i kroppen. Första linjens försvar känner igen alla möjliga potentiellt skadliga inkräktare och neutraliserar dem kontinuerligt och utan att vi märker det. Det är tack vare första linjens försvar som vi för det mesta håller oss friska och välmående.
Den andra försvarslinjen, immunsystemets specialförsvar, lärs in och tränas under hela livet, varför vi kallar det för det adaptiva (inlärda) immunsystemet. Detta försvar mobiliseras endast i de fall där den första försvarslinjen inte har lyckats hålla sjukdomsframkallande bakterier och virus borta. Då kallas specialstyrkorna in och inleder en våldsam jakt för att identifiera och förgöra den inkräktare som smugit sig in under den första försvarslinjens radar, innan den hinner göra någon skada på kroppen. När detta händer märker vi att vårt allmäntillstånd försämras, vi mår illa och får ofta feber och andra sjukdomssymtom.
För att den primära försvarslinjen ska fungera som avsett är det viktigt att den är placerad precis vid inkörsporten för potentiella inkräktare. Porten för potentiellt skadliga bakterier och virus går via kroppens ytor, och därför hittar vi immunceller från det medfödda immunförsvaret i kroppens ytvävnad, dvs. i huden, i näsans och luftvägarnas slemhinnor och i tarmväggen.
Det adaptiva immunförsvaret kallas också det specifika immunförsvaret. Det är den del av immunsystemet som utvecklar och producerar antikroppar efter en infektion, och som vi använder när vi skapar och sätter in vacciner för att skydda mot mycket specifika patogener och sjukdomar. Det är det specifika immunsystemet som de flesta tänker på när de hör och läser om immunhälsa, och det är knappast förvånande med tanke på hur mycket uppmärksamhet det har fått från media och sjukvården under de senaste åren.
Evolutionärt sett är denna del av immunförsvaret närmast en nyhet och finns därför bara hos högre stående djur och hos människan. Astma och allergier är exempel på nyuppkomna (i ett evolutionärt sammanhang) sjukdomar som vi ser hos människor och som beror på immunologiska felreaktioner som kan uppstå i denna del av immunsystemet.
Det medfödda immunförsvaret fungerar som en allsidig och kontinuerlig grundberedskap och är ett uråldrigt, beprövat och gediget försvarssystem som får oförtjänt lite uppmärksamhet när det gäller kroppens försvar mot infektioner. Kanske beror det på att det inte gör så mycket väsen av sig, utan bara surrar på i bakgrunden och gör sitt jobb utan att vi märker det. När allt kommer omkring tänker vi sällan på det när vi är friska och krya. Det är vanligtvis först när vi är nere för räkning med någon form av förkylning eller influensa som vi ger vårt immunsystem en andra tanke.
Det medfödda immunförsvaret har bevarats genom evolutionens historia och finns hos alla djurarter. Faktum är att många djur förlitar sig helt på det medfödda immunförsvaret, vilket verkligen illustrerar hur bra detta primära försvarssystem är och hur viktigt det är för överlevnaden. Faktum är att det medfödda immunförsvaret är så kritiskt viktigt att mutationer som gör att det utvecklas felaktigt eller inte fungerar som det ska inte är förenligt med liv.
Förr i tiden, när vi levde närmare naturen än vi gör idag och hade nära kontakt med naturen och jorden, hade vårt medfödda immunförsvar daglig kontakt med alla möjliga mikrober och ämnen i jorden. Det gjorde att vårt immunförsvar tränades i att känna igen en mängd olika mikrober och att skilja potentiellt farliga mikrober från ofarliga. Överdriven renlighet och överdrivna hygienåtgärder i dagens moderna samhälle berövar det medfödda immunförsvaret denna exponering, som det har anpassats till genom evolutionen. Enligt hygienhypotesen kan detta innebära att immunförsvaret inte får den nödvändiga ”träningen” och leda till en minskad förmåga att motstå infektioner samt ge upphov till astma och allergier.
Beta-1,3/1,6-glukan från jästen Saccharomyces cerevisiae har en liknande struktur och verkningsmekanism som de betaglukaner som finns i marksvampar och som utgör en betydande del av nedbrytningsprodukterna i gammal skogsmark. Strukturen liknar också betaglukaner som finns i olika patogena mikrober, och som det medfödda immunförsvaret därför har lärt sig att känna igen som signaler att vara extra uppmärksam på. Beta-1,3/1,6-glukan från jästen Saccharomyces cerevisiae skärper cellerna i det medfödda immunförsvaret, och med en stark första försvarslinje har kroppen störst chans att hålla sig frisk.
